Skogforsk: Torr sommar gav fler plantor med dubbeltopp

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1015-2019.

Inventeringar under hösten 2018 visade att andelen plantor med dubbel- eller flertopp var klart högre än på våren 2018. Höstinventeringens nivå låg på 16,8 procent, att jämföra med vårens 4 procent. Olika objekt och olika förrättningsmän är faktorer som kan ha förstärkt skillnaden mellan inventeringarna, men den är så pass stor att slutsatsen ändå blir att sommaren på något sätt har påverkat. Resultatet får betecknas som oroande även om det är osäkert hur stor påverkan störningarna får på stamkvaliteten på längre sikt.

Baserat på höstinventeringen verkar många knoppar i toppskottets knoppkrans hänga samman med en ökad risk för bildning av dubbeltopp. Prolepsis var också vanligare hos plantor med dubbeltopp i höstinventeringen. Knoppantal och prolepsis kan alltså tolkas som riskfaktorer för bildande av dubbeltopp på tallplantorna.

Viltbetningens roll i tillväxtstörningarna är svårtolkad. Det finns troligen plantor där dubbeltopp orsakats av viltbetning, men detta räcker inte som enda förklaring. Det är vidare osannolikt att förekomst av proleptiska skott och antal knoppar i knoppkransen har samband med viltbetning.

Geografiska mönster har inte kunnat ses och markens fuktighet har inte visat sig påverka förekomst av dubbeltopp. Det är vidare osannolikt att det förädlade materialet är orsaken till störningarna.

Planterade plantor verkar ha en högre sannolikhet att bilda dubbeltopp jämfört med sådda eller naturligt föryngrade plantor. Det kan vara kopplat till en högre tillväxt för planterade plantor men kan inte säkert utläsas av det här materialet, då det inte finns löpande tillväxtsiffror och åldern på naturligt föryngrade plantor är osäker.

Vad är då orsaken till tillväxtstörningarna? Det går inte att utifrån den här undersökningen ge något entydigt svar, men kanske ändå några ledtrådar finns. Att väder och klimat på något sätt påverkar är troligt. Den extremt torra sommaren 2018 gör att torka ligger nära till hands som en påverkande faktor. Lokala skillnader kan tyda på någon okänd skadegörare som är ojämnt spridd i landskapet. Brist på något näringsämne kan vara ett tänkbart spår, till exempel borbrist som man vet kan ge dessa effekter. Det är inte osannolikt att två eller flera faktorer samspelar. Till exempel skulle en brist på något näringsämne kunna bli mer uttalad under torra förhållanden eller att skadegörare gynnas av extrem väderlek.

Ytterligare studier och experiment är nödvändiga för att söka svaret på varför tillväxtstörningarna uppträder.

Läs rapporten i sin helhet HÄR.