Tillväxteffekter av kvävegödsling i sydsvenska tallbestånd

Artikeln är en sammafattning av Arbetsrapport 1022-2019.

På kort sikt är gödsling med kväve den i särklass mest skogsproduktionshöjande åtgärden som står till buds. Åtgärden har därför föreslagits att öka i omfattning för att möta en ökad efterfrågan på skogsråvara, bland annat som ersättning för fossila bränslen. En ökad tillväxt är vidare positivt för skogens viktiga roll som kolsänka. Samtidigt är gödsling en av de mest lönsamma skogsbruksåtgärderna.

Gödsling av talldominerad skog är för närvarande inte rekommenderat av Skogsstyrelsen. Att via färska forskningsresultat kunna påvisa åtgärdens effekter, både ekonomiskt och produktionsmässigt, kan komma att bli av stor betydelse vid diskussioner om gödslingens
framtid i södra Sverige. Ett annat motiv till denna studie var att undersöka huruvida dagens tillväxteffekter av skogsgödsling med kväve överensstämmer med befintliga prognosfunktioner.

Under år 2008 anlades och behandlades försöken 284 Attsjö och 285 Storebro. Båda anlades i äldre slutavverkningsmogna tallbestånd i Småland. Året därpå anlades försöket 287 Sjundekvill i ett 25-årigt tallbestånd ca 10 km söder om Vimmerby. I detta försök utfördes en kontrollerad gallring i samband med försöksanläggningen. Samtliga av dessa tre försök har Södra skogsägarna som markvärd. Kvävet, 150 kg per hektar, tillfördes som kalkammonsalpeter (Skog-CAN) innehållande 27 % N, 4,7 % Ca, 2,2 % Mg samt 0,2 % B. Försöken är anlagda som randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Ytstorleken är 30 x 30 m i 287 Sjundekvill och 39 x 39 m i de övriga. Vid anläggningen mättes diameter och höjd på samtliga träd inom en cirkulär nettoprovyta med radien 10 m i Sjundekvill och 14 m i övriga försök. Vid tillväxtrevision upprepades dessa mätningar. Vid tioårsrevisionen, hösten 2017 respektive 2018, kompletterades dessa mätningar med tillväxtborrning av samtliga träd för mätning av årsringarnas tillväxt under mikroskop. Detta för att erhålla en bild av tillväxtförloppen över den tioåriga observationsperioden, samt tillväxten fem år före behandling.

I de två äldre tallbestånden resulterade kvävetillförseln i starkt signifikanta tillväxtökningar (ca 11–14 m3sk per ha), som låg i nivå med vad som förväntats enligt prognosfunktionerna. Med en antagen gödslingskostnad om 3000 kr per ha, kalkylränta på 2 % och dagens virkespriser blev internräntan på gödslingsinvesteringen i dessa bestånd
8,8 –11,1 % vid avverkning efter tio år. Tillväxtförloppen enligt årsringsanalyserna visade att gödslingseffekten i samtliga försök ebbade ut efter sju år.

Gödslingseffekten i det yngre tallförsöket 287 Sjundekvill blev lägre än förväntat och ej statistiskt signifikant. Den totala mertillväxten av gödslingsbehandlingen blev här 7,8 m3sk per ha, att jämföra med det prognosticerade 11,6 m3sk. I detta försök erhölls ingen gödslingseffekt på höjdtillväxten. Denna effekt, med försämrad stamform, är känd från tidigare försök med gödsling i ung tall.

Läs rapporten i sin helhet www.skogforsk.se