36 miljoner till forskning för att bekämpa invasiva arter

Trafikverket värnar artrika miljöer i vägkanter och vid järnvägsstationer genom slåtter och hanterar till exempel jordmassor vid projekt med hänsyn till biologisk mångfald. Men det räcker inte för att nå hållbarhetsmålen. Vi behöver göra mer, och för att göra det behöver vi mer kunskap.

Spridningen av invasiva arter har ökat kraftigt i Sverige och Europa. Det är ett hot mot biologisk mångfald, men också infrastrukturens anläggningar.

Transportinfrastrukturen är i sig själv en betydande spridningsväg för växter. Vissa åtgärder som slåtter, kabelgrävning, dikning och flytt av jordmassor i samband med byggnation av vägar och järnvägar kan öka spridningen av invasiva arter.

Framförallt är det blomsterlupin och parkslide som är vitt spridda i Trafikverkets anläggningar. Om än vackra så hotar de på många platser, över tid, att bryta ner byggnadsverk, väg- och järnvägsbankar och andra anläggningar. Det görs insatser löpande för att stärka biologisk mångfald och grön infrastruktur, men det räcker inte till när de invasiva arterna breder ut sig. Frågan kompliceras av klimatförändringarna som bidrar till spridning norrut och att nya arter etablerar sig i landet.

Ett steg framåt

EU har beslutat om en lagstiftning som implementerats i Sverige för bekämpning av utpekade invasiva arter och. Den ger tillsynsmyndigheter rätt att ställa omfattande krav på bekämpning. Trafikverkets hantering, som ansvarig för landets statliga väg- och järnvägsinfrastruktur, är avgörande för den fortsatta utvecklingen av flera invasiva arter.

– Det saknas kostnadseffektiva metoder för bekämpning och en samordnad strategi för att bekämpa spridningen, och det saknas forskning inom området. Vi är i mycket stort behov av kunskap och den gemensamma forskningsutlysningen är ett steg framåt, säger Anders Sjölund, Trafikverket.