Beskogning av åkermark med olika trädslag - hur påverkar det kolinlagringen?

Att ändra markanvändning från jordbruk till skogsbruk påverkar den globala koldioxidbalansen genom att mer kol kan bindas i mark och gröda. Dessutom ger det möjlighet att minska användningen av fossila bränslen. För närvarande finns det begränsade uppgifter om skillnader i förmågan att binda kol mellan olika trädslag.

I en serie trädslagsförsök över landet utvärderades effekterna av olika trädslag på kolbindningen i ett tidigt skede av omloppstiden. Det totala kolförrådet, dvs kol i biomassa, förna och mark, sammanställdes för bestånd av hybridasp, poppel, vårtbjörk, gran, lärk och Salix. Trädslagen planterades slumpmässigt i fyra block på fem lokaler över landet från breddgrad 56 till 64°N. Det togs prover i marken, av förnan och av trädens biomassa upprepade gånger under ett knappt decennium, med undantag för rotbiomassan som beräknades utifrån funktioner presenterade i litteraturen.

Analyserna visade inga skillnader i kolförråd mellan trädslag efter 8–9 års tillväxt, med undantag av Salix som odlades som skottskogsbruk med kort omloppstid, (SRC, short rotation coppice). Salix nådde en hög produktion tidigt tack vare den höga stamtätheten, jämfört med de andra trädslagen. Dessa anlades som konventionell skog med förväntad kort omloppstid (SRF, short rotation forestry). Den totala kolinlagringen varierade för de olika lokalerna från noll till 4,9 ton C per hektar och år (=Mg C ha-1 år-1). Det syntes inga effekter av trädslag på det markorganiska kolet (SOC). Däremot noterades signifkanta minskningar på lokaler med höga initiala förråd, medan SOC var oförändrad eller ökade på lokaler med lägre initiala förråd. Genomsnittlig inlagring i SOC varierade mellan lokaler från -3,0 till 0,78 ton C per hektar och år. Det fanns få skillnader mellan trädslag i förnans totala kolinnehåll i de unga bestånden.

Slutsatsen så här långt är att ökad trädtillväxt har en positiv effekt på total kolinlagring i ett tidigt skede av omloppstiden. Det är avgörande att inkludera kol i såväl biomassa som mark när man diskuterar kolinlagring vid ändrad markanvändning. Tidsfaktorn är viktig och experiment som det här behöver följas under en längre tid.

www.skogforsk.se