Markberedning förbättrar överlevnad och initial tillväxt

Forskare från Sverige, Norge och Finland har sammanställt resultat från markberedningsstudier i dessa länder. Sammanställningen visar att mekanisk markberedning (fläck, harvning, högläggning, invers eller plöjning) generellt ökade plantöverlevnaden med 15–20 procentenheter jämfört med ej markberedd skogsmark. Det kan betyda en överlevnad på 80–90 % cirka 10 år efter plantering av gran, tall och contorta. Invers och plöjning gav antydan till något högre överlevnad än de tre övriga metoderna. De utvärderade metoderna gav även i medeltal 10–25 % högre trädhöjd 10–15 år efter plantering. Dessa effekter och resultat gällde för plantor som var planterade på hyggen med liten eller ingen förekomst av snytbagge, eller att plantorna var skyddade mot snytbagge. Resultaten tyder på att tillväxtökningen skedde under de första 10–15 åren, men att skillnaden förmodligen kvarstår över tid.

Om studien

Kunskapssammanställningen bygger främst på data från experimentella fältförsök i Finland, Norge och Sverige, men även studier av operativt anlagda planteringar ingår (surveystudier). I materialet ingår främst gran, men även tall och några få studier av contortatall förekommer. Täckrotsplantor är den klart dominerande planttypen, men även barrotsplantor och så kallade hybridplantor har använts. Marktypen är uteslutande fastmark (mineraljord) och markfuktighetsklassen frisk mark dominerar.

Påverkad markyta och naturlig föryngring

De studerade metoderna ger en stor andel påverkad markyta i förhållande till vad som behövs för att plantera ett lämpligt plantantal. Det kan vara en nackdel från exempelvis estetisk synpunkt. Baserat på sammanställda data och våra bedömningar tycks fläckvisa metoder (fläckmarkberedning, högläggning och invers) påverka ca 30–40 % av markytan, harvning 45–55 % och plöjning 55–65 %.

En hög andel påverkad markyta kan även bidra till hög röjningskostnad, eftersom mekanisk markberedning vanligtvis gynnar etablering av icke önskvärd naturlig föryngring, företrädesvis lövplantor.

Underlag för beslut om skogsvård

Skogsvårdsåtgärderna markberedning, plantering och röjning ingår vanligtvis i beståndanläggningskedjan. Resultaten i form av planterade plantors överlevnad och tillväxt samt uppkomsten av icke önskvärd naturlig föryngring utgör underlag för att värdera olika kombinationer i kedjan. Det kan bidra till att optimera den totala kostnaden för alla dessa åtgärder och därmed öka lönsamheten sett över ett skogsbestånds omloppstid.