Vad ger en tätare laserskanning skogsbruket?

Flygburen laserskanning har underlättat mycket för skogsbruket. Tack vare resultat baserade på laserdata har flera användbara produkter kommit till stor nytta. Bland annat används en detaljerad markmodell som stöttar förtolkningen under skoglig planering. Men även operativ användning av markfuktighetskartor samt olika skogliga skattningar har ökat precisionen i skogsbruket. Återkommande nationella täckningar av skogen, omdrev, inleddes 2018 och inom 2–4 år startar ännu ett där detaljeringsgraden ännu inte är bestämd. Under hösten 2020 har Skogforsk genomfört en förstudie för att utröna vilka mervärden som uppstår med en tätare laserskanning.

Det nya omdrev av laserskanningen som startade 2018 har minst 1 punkt per kvadratmeter. Det gör att man ofta träffar varje träd, men inte alltid högst upp och att informationen i täta ungskogar inte blir komplett. Skogliga skattningar utförs med en arealmetod som sammanfattas i rutnät med en kvadrat på 10–15 meter (exempelvis Skogsstyrelsens Skogliga grunddata). En skanning med högre upplösning med potential att täcka hela landet bedöms ha en täthet på 5–10 punkter per kvadratmeter vilket skulle ge mer information om varje träd.

Under hösten 2020 genomförde Skogforsk tillsammans med representanter från skogsbruket en serie workshops. Under dessa identifierades vilka mervärden inom skoglig planering som uppstod med den första nationella laserskanningen. Man bedömde också vilka mervärden som kan tillkomma med en tätare nationell laserskanning än den som finns idag.

Förutom tätheten i laserdata är omdrevstiden central. Skogsbruket ser gärna en omdrevstid på fem år. Om tätare laserdata blir dyrare och finansieringen inte ökar måste den ökade detaljeringsgraden ställas mot längre omdrevstider. 

www.skogforsk.se