Sammanfattande rapport om drivare i föryngringsavverkning

Under de senaste fyra decennierna har tvåmaskinsystemet (TMS) dominerat drivningsarbetet i svenskt skogsbruk. Det har gjorts flera försök med enmaskinsystemet drivaren, en maskin som integrerar avverknings- och lastningsarbetet, men den har inte slagit genom i större skala. År 2014 invigdes konceptmaskinen Komatsu X19 som har byggts utifrån erfarenheter från äldre drivare. I en ny rapport sammanfattar vi kunskapsläget utifrån de senaste 7 årens utvärderings- och utvecklingsarbete direkt eller indirekt kopplat till konceptdrivaren Komatsu X19.

Viktiga resultat från studierna

Bland de mest centrala studieresultaten finns:

1) Snabbfäste och specialiserade redskap i Komatsu X19:s kranspets har jämförts med kombinationsaggregat, och ledde till 17 procent sänkta drivningskostnader.

2) En jämförelse genomfördes mellan mätnoggrannhet avseende längd och diameter för drivaren vid upparbetning, över en nästan full lastbärare i relation till upparbetning över mark. Inga betydande skillnader noterades. Även kapsprickor jämfördes med liknande upplägg, men inte heller här kunde man konstatera några skillnader.

3) Drivningskostnader analyserades över stamvolym och terrängtransportavstånd för X19 och TMS. Resultaten var påfallande likartade för båda systemen, dock uppvisade drivaren en något högre känslighet för terrängtransportavstånd än TMS. Inget av systemen kunde därmed uppvisa en tydlig generell dominans. När det gäller drivmedelsförbrukning per m3 kunde man inte konstatera någon skillnad mellan systemen.

4) Inverkan av nominellt antal sortiment per lass och lassets sortimentsfördelning på prestationen analyserades. Resultaten visade att nominellt antal sortiment per lass är en för abstrakt faktor för att kunna förutse drivarens prestation. Drivarens prestation ökar snabbt ju större andel av lassets totala volym som koncentreras på de två största sortimenten.

5) Två metoder för enkelsidig avverkning med drivare jämfördes, en redan etablerad och en ny. Resultaten visade 3–4 procent besparing av drivningskostnader, där kort terrängtransportavstånd ledde till större besparing med den nya metoden.

6) En workshop arrangerades där deltagarna formulerade idéer till tekniska och metodmässiga förbättringar. Förslagen med potential att spara tid analyserades efter workshopen och effekten på drivningskostnader bedömdes. Drivningskostnaderna bedömdes kunna sänkas med ca 6 procent.

 7) Drivararbete är mer kognitivt krävande än dito för skördare eller skotare, vilket signalerar ett behov av automation. Samtidigt är de tekniska förutsättningarna bättre än för TMS. Manuellt styrd och delautomatiserad drivare jämfördes i maskinsimulator och automatiken sparade tid i vissa moment.

Likvärdiga drivningskostnader men större utvecklingspotential

Kunskapsbilden från dessa studier är att drivaren påverkas likvärdigt av varierande stamvolym som TMS, och gynnas av kort terrängtransportavstånd och små trakter. Sortimentens inverkan på drivaren i relation till TMS är inte lika tydlig, men vår tolkning är att drivaren gynnas mer än TMS av låg sortimentskomplexitet, med i huvudsak ojämn volymfördelning. För att ytterligare bygga kunskapsbilden vore det intressant med studier i grov skog och med hög sortimentskomplexitet. För kortare tidsspann kan sannolikt metodutveckling och tekniska justeringar ha stor betydelse för drivarens konkurrensförmåga gentemot TMS. För längre tidsspann kan sannolikt automationsutveckling ge stor utväxling.

www.skogforsk.se