Konsekvenser av skärpta krav för tillståndsgivning gällande husbehovstäkter

2021-06-10 12:00

husbehovstakter.jpg

En promemoria som föreslår skärpta krav för tillståndsgivning gällande husbehovstäkter kan få negativa effekter för skogsbruket, visar en kartläggning från Skogforsk.

Denna rapport avser att kartlägga effekter på skogsbrukets materialförsörjning till följd av föreslagna lagändringar enligt promemorian ”Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet, M2021/00596.

Idag är en husbehovstäkt en U-verksamhet (miljöfarlig verksamhet som inte omfattas av vare sig krav på tillstånd eller anmälan) med samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 §. Det innebär som huvudregel att de får påbörjas utan förprövning. Enligt det nya förslaget kommer täkter av storlek 0 - 10 000 ton att bli anmälningspliktiga, och de idag anmälningspliktiga husbehovstäkter som överstiger ett totalt uttag på 10 000 ton, men med en utbredning på max 25 ha kommer att bli tillståndspliktiga. 

Resultat av kartläggningen

Skogforsk har gjort en kartläggning av vilken effekt lagändringen skulle kunna tänkas få på skogsbruket. Resultatet visar följande:

  • Grustransporter i skogsbruket motsvarar ett årligt transportarbete på 200–300 milj. tonkm, varför en förändrad täkttäthet kan få stora konsekvenser för koldioxidutsläpp och kostnader
  • Produktionskostnaden för krossmaterial från bergtäkter kommer, om förslaget genomförs, även framgent att vara högre än den för krossmaterial från moräntäkter
  • Produktionskostnaden för krossmaterial från stora moräntäkter blir, till skillnad från i nuläget, högre än dito för mindre moräntäkter
  • Höga transportkostnader gör att incitamenten att hämta material från täkter på kort avstånd väsentligen kvarstår
  • Det kan som resultat av förslaget bli ekonomiskt fördelaktigt att ersätta stora moräntäkter med flera mindre täkter om möjligheter finns
  • Material från mycket små husbehovstäkter blir i de flesta fall orimligt dyrt, vilket i huvudsak drabbar mindre markägare
  • Långa handläggningstider skulle i ett inledningsskede kunna leda till minskat vägunderhåll eller långa transporter av inköpt kommersiellt material

Konsekvenser har beräknats för ett par möjliga scenarier med stor spännvidd. Beroende på vilket scenario som blir utfallet kommer förslaget att leda till en kostnadsökning på mellan 70 och 700 miljoner kronor per år för vägbyggnad och underhåll. Längre transportavstånd kommer att leda till utsläppsökningar på mellan 2000 och 15 000 ton CO2 per år.

Några konsekvenser av förslaget, som är positiva för skogsbrukets del, är att det kan möjliggöra fler kommersiella täkter i skogslandskapet. Det skulle kunna vara till hjälp för markägare som inte har material på sin mark genom att erbjuda material på närmare håll än tidigare. En annan fördel är att en kommersialisering av materialförsörjningen skulle kunna leda till bättre kvalitetskontroll och lättare uppföljning av vilka material som används. Det skulle vara till gagn för forskning, bland annat rörande nedbrytningsmekanismer och effekten av olika vägåtgärder. Företag, ofta med lokal förankring, specialiserade på tunga grustransporter skulle potentiellt kunna se en förbättrad lönsamhet på sikt (dock naturligtvis på bekostad av ökade kostnader för skogsbruket i övrigt). Omfattningen av de olika effekterna är dock svåra att bedöma.

2021-08-03 10:00Gotland får Mercedes-Benz lastbilsverkstad
2021-07-30 11:00Storbritanniens regering väljer Leyland Trucks för prövning av el lastbilar
2021-07-28 12:00Skog på fel ståndort
2021-07-27 11:00Den nya generationens DAF-lastbilar visualiseras digitalt
2021-07-23 11:00Scania levererar 200 lastbilar till svenska försvaret
2021-07-21 11:00Premiär för Mercedes el-lastbil: 536 hk, 27 ton och 40 mil räckvidd
2021-07-20 11:00Sveaskogs delårsrapport, januari-juni 2021: Fortsatt starkt marknadsläge
2021-07-19 11:00Fem Trafikverksprojekt får medfinansiering av EU
2021-07-18 11:00Eco Log hälsar på Tifa Skog
2021-07-16 11:00Nya Daily: det smarta fordonet som tar lätta transporter till nya höjder

Gå till arkivet »