Färre omkomna i trafiken gör att målet för 2020 nås

Sedan beslut i riksdagen år 1997 utgör Nollvisionen grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. År 2009 sattes ett etappmål om att antalet dödade i vägtrafiken ska halveras från år 2007 till 2020 och antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent. I faktiska tal innebär det max 220 omkomna år 2020 och max 4100 allvarligt skadade.

– Transportstyrelsen har redovisat preliminära siffran 190 omkomna i vägtrafiken år 2020. Det betyder att vi kan göra bokslut för den här etappen och konstatera att vi har nått etappmålet max 220 omkomna i vägtrafiken år 2020. De kategorier som det skett störst minskning av antal omkomna  är personbilar och gående, berättar Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket. Pandemin har säkert påverkat utfallet under 2020 men redan 2019 var etappmålet uppfyllt (221 döda), vilket visar att alla ansträngningar som gjorts gett resultat.

Säkrare vägar, fordon och miljö för fotgängare har gett effekt

Under perioden 2007 – 2020 har det genomförts många åtgärder och initiativ från flera aktörer i samhället som påverkat trafiksäkerheten positivt. Bland de som gett störst effekt är säkrare bilar, vägar och förbättrad miljö för gående.

Bilarna har blivit säkrare med förbättrad krocksäkerhet, antisladdsystem och bältespåminnare som nu finns i flertalet fordon. Den utbytta fordonsflottan under tidsperioden har minskat dödligheten i olyckor med cirka 6-7 liv per år.

Vägarna och gator har blivit säkrare med fortsatt anpassning av  hastighetsgränser till vägens utformning. Även genom fortsatt implementering av 2+1-vägar som höjer både framkomlighet och säkerhet, fler trafiksäkerhetskameror och lägre hastighetsgränser där det är hög skaderisk.

Fotgängares säkerhet har förbättrats främst av att kommuner sänkt hastigheterna i tätort där det finns mycket blandtrafik och utformat gatumiljön så att fordon kör på de oskyddades villkor. (Ungefär 35 procent av 50-vägar har blivit 40-vägar). Mer hastighetsäkrade passager för gång, cykel och moped, gupp och en gatuutformning som stödjer gällande hastighetsgräns. En sänkning till 40 har visat sig vara en mycket uppskattad åtgärd bland de boende, som inte bara förbättrar säkerheten utan också höjer trivseln och den upplevda tryggheten.

– Vi är många som kan och har bidragit i utvecklingen av trafiksäkerheten i Sverige. Vi ska vara stolta för att vi har nått etappmålet, men också hungriga att ta oss an 2030-målet. Nu behöver vi kraftsamla tillsammans med andra aktörer och alla som är ute i trafiken så att vi når det ambitiösa etappmål som regeringen satt om max 133 omkomna i vägtrafiken år 2030, säger Maria Krafft.

Omkomna och allvarligt skadade i vägtrafiken ska fortsätta att minska

Viktiga insatser för att  omkomna och skadade i vägtrafiken ska fortsätta minska är:

• En förutsättning för att minska antalet dödade och skadade i trafiken är att vi har en god hastighetsefterlevnad.
• När aktörer tar sin del av det gemensamma ansvaret och ställer krav på hållbara hastigheter i upphandlingen. Då sparas liv, miljö och kostnader. Även inom stockholmsdeklarationen finns höga förväntningar på att företag ska bidra, bland annat genom att redovisa sina trafiksäkerhetsavtryck inom ramen för Agenda 2030.
• Vi behöver fortsätta ta vara på ny teknik. Exempelvis kan uppkopplade fordon, sensorer som läser av vägmiljön och fordon som automatiskt bromsar för oskyddade trafikanter rädda många liv både i tätort och på landsvägar. Vi behöver också anpassa infrastrukturen till den nya tekniken.
• Omställningen till mer aktivt resande, det vill säga fler som cyklar och går, kräver att vi också blir bättre på att skapa en miljö där dessa resor kan ske på ett tryggt och säkert sätt. Det behövs bland annat en anpassning av infrastruktur, drift och underhåll för att inte riskera ökade personskador. I det nya etappmålet står också att antalet allvarligt skadade gångtrafikanter i fallolyckor ska minska med en fjärdedel.
• En långsiktig åtgärd för ökad trafiksäkerhet och bättre framkomlighet är att fortsätta bygga mötesseparerade vägar som förhindrar frontalkollisioner.
• Vi behöver också fortsätta göra det som har snabbare effekt på trafiksäkerheten, exempelvis sätta upp trafiksäkerhetskameror och anpassa hastighetsgränser utifrån vägarnas utformning.
• Fortsatt samverkan mellan myndigheter och branschorganisationer. I maj publicerades en första uppföljning av Aktionsplan för säker vägtrafik 2019–2022. Den visar att 80 procent av de 111 åtgärder som 14 aktörer avser att vidta har påbörjats enligt plan.

Analys om utfall för år 2020

Analys för år 2020 års utfall presenteras senare i vår. Transportstyrelsen har redovisat preliminär statistik över omkomna i vägtrafiken för år 2020.  Nu påbörjas analysarbetet för att se vad som påverkat utfallet och på vilket sätt.

Nollvisionen

Sedan beslut i riksdagen år 1997 utgör Nollvisionen grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Beslutet om Nollvisionen har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Även internationellt har Nollvisionens tankar ett allt större genomslag.

Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken.

År 2009 sattes ett etappmål om att antalet dödade i vägtrafiken ska halveras från år 2007 till 2020 och antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent. I faktiska tal innebär det max 220 omkomna år 2020 och max 4 100 allvarligt skadade.

www.trafikverket.se