Skogforsk: Yrkesrollerna i skogsbruket behöver bli tydligare

2019-03-22 11:11

skotsii1.jpg

Förväntningarna på vad de skogliga yrkesrollerna innebär skiljer sig åt mellan nyutexaminerade studenter och näringen. En gemensam syn skulle ge en bättre kompetensmatchning, visar ett examensarbete.

Kompetensförsörjning är en aktuell fråga inom skogsnäringen. Attraktionskraften för den svenska skogen behöver öka för att få fler att vilja jobba med skog och skogsbruk. En viktig del i detta är också att se till att de som genomgår en skoglig utbildning verkligen får den rätta kompetensen för sina framtida yrken.

Examensarbete om kompetensmatchning

I ett examensarbete vid Linnéuniversitetet har Helena W. Andersson tittat på hur de nyutexaminerade studenternas kompetens matchar skogsnäringens förväntningar på motsvarande kompetens hos tre vanliga ingångsyrken i skogsnäringen; virkesköpare/inspektor, produktionsledare samt planerare/förvaltare. Studien har genomförts via intervjuer med representanter från skogsnäringen och studenter från fyra skogliga universitetsutbildningar.

Flera förbättringsområden

Resultatet visar att det finns skillnader i förväntningarna på yrkesrollerna hos de nyutexaminerade studenterna och skogsnäringen. Framför allt har man olika uppfattningar om rollen som virkesköpare/inspektor. Detta resultat pekar på ett behov av att tydligare identifiera och skapa en gemensam syn på vad som förväntas i de skogliga yrkesrollerna.

Studien visar också att det finns ett behov av mer nischade utbildningar samt att integrera mer praktiska tillämpningar och affärsrelaterade moment i utbildningarna. Även dialog och samverkan mellan akademi och skogsnäring kan bli bättre.

Så utfördes studien

Vid studien intervjuades representanter från skogsnäringen och studenter från fyra skogliga universitetsutbildningar. Totalt genomfördes 21 intervjuer med 16 nyutexaminerade samt fem representanter från skogsnäringen. De nyutexaminerade hade utbildning från Jägmästarprogrammet (SLU), Skogsmästarprogrammet (SLU), Skogskandidatprogrammet (Linnéuniversitetet) eller Högskoleingenjörsprogrammet Skog och träteknik (Linnéuniversitetet) och hade arbetat 1–5 år efter examen. Det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt från Graneheim och Lundmans (2004) modell för innehållsanalys.

Studien är gjord på uppdrag av arbetsgruppen för kompetensförsörjning inom ESG (Samverkansgruppen för entreprenadskogsbruk) vid Skogforsk.

För mer information, läs examensarbetet i sin helhet.

2019-04-19 11:11Sveaskog studerar hyggesfritt skogsbruk i Slovenien
2019-04-18 10:11Skogforsk: Antal sortiment inte avgörande för drivarens prestation
2019-04-17 10:01Tommi Ekman är Logsets nya verkställande direktör
2019-04-16 09:11Försäljning av skogsplantor via nätet sätter nytt rekord
2019-04-15 12:11John Deere Forestry: Ny medtodinstruktör i mellersta Sverige och södra Norrland
2019-04-14 12:22Komatsu Forest storsatsar i Sverige
2019-04-13 11:22Var rädd om dig i påsktrafiken
2019-04-12 11:00Skogforsk: Kostnader i gallring och slutavverkning 2000-2017
2019-04-11 09:11Skoterplantor - effektiv leverans i svårtillgängliga områden
2019-04-10 11:11Italienska lastbilstillverkaren Mantella presenterar ett banbrytande trailerchassi som garanterar maximal nyttolast, bränsleeffektivitet och extrem slitstyrka

Gå till arkivet »