Skogsbruket kan skapa förutsättningar för rödlistade arter

Att en så pass stor andel av alla rödlistade arter i Sverige är knutna till skogen kan delvis förklaras av att skog är den klart vanligaste landskapstypen i Sverige. Av Sveriges totala landareal på 40,8 miljoner hektar utgör skogsmark hela 70 procent. Uppskattningsvis är hälften av Sveriges cirka 50 000 flercelliga organismer skogslevande.

– Skogsnäringens övergripande mål är att bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Genom den hänsyn som tas i skötseln av skogen skapas varje dag förutsättningar för den biologiska mångfalden, säger Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.

Till den hänsyn som tas hör till exempel biotoper och trädgrupper när skogen skördas och död ved lämnas kvar för arter som behöver den. Den generella hänsynen vid avverkningar uppgår till ca 11 % av arealen i genomsnitt. Skogsnäringen gör också stora frivilliga avsättningar som idag uppgår till 1,2 miljoner hektar. 

– Skogsbruk är en av de faktorer som påverkar de skogslevande arterna. Brist på bete, igenväxning och klimatförändringar är andra faktorer som påverkar arternas livskraftighet, säger Linda Eriksson

Vad gör skogsnäringen idag för rödlistade arter?

Skogsnäringen arbetar aktivt med att på olika sätt gynna rödlistade arter. Bland annat görs insatser för att återskapa viktiga livsmiljöer för arter som till exempel vitryggig hackspett och sandödla samt för att återskapa naturskogstillstånd i äldre tallskogsmiljöer. Skogsbrukets hänsyn och frivilliga avsättningar har också medfört att exempelvis gammal skog, död ved och grova lövträd ökar i det svenska skogslandskapet. Den nya listan är ett viktigt kunskapsunderlag för skogsbruket för att hitta bra åtgärder framåt.

– Arbetet med att digitalisera skogsbruket, som bland annat innebär att vi kommer få fram mer högupplöst data, kommer också underlätta arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i skogen, säger Linda Eriksson.

Arter som gynnas av hyggesmiljöer

Det finns ett antal rödlistade arter som är tydligt gynnade av hyggesmiljön. Det tydligaste exemplet på detta är olika arter av vedlevande skalbaggar knutna till solexponerad död ved eller gamla träd av olika kvaliteter och dimensioner. För vissa av dessa arter behövs det i normalfallet inga särskilda åtgärder så länge som naturvårdshänsynen anpassas till den aktuella artens behov medan andra kräver kontinuitet av solexponering, inte bara under hyggesfasen.

www.skogsindustrierna.se