Vägvalsutredningen underskattar skogens klimatnytta

– För att ställa om samhället till ett fossilfritt välfärdssamhälle ska vi använda klimatkloka material. Utredningen tar upp behovet av ökad materialsubstitution, där material tillverkade av olja, kol och andra fossila material ersätts med förnybara och biobaserade material, men föreslår inga konkreta åtgärder på området eller att ett materials hela klimatnytta tas in i beräkningarna, säger Helena Sjögren, miljödirektör på Skogsindustrierna.

Skogens produkter fortsätter lagra koldioxid under hela sin livslängd. 2017 landade den positiva klimateffekten från den svenska skogen, och produkterna från den, på 93 miljoner ton koldioxid.

– Vill vi få ner utsläppen snabbt ska vi satsa på ökad skogstillväxt och materialsubstitution. Det är kostnadseffektivt och vi har kunskaperna om vilka åtgärder som krävs, säger Helena Sjögren.
Utredningen, vars uppdrag är att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045, har satt en inriktning till 2030 på 1,2 miljoner ton ökad kolsänka i skog och mark.

– Jag är tveksam till att sätta ett fast mål för kolsänkan. Förutsättningar för att den ska öka är att vi ökar tillväxten i den svenska skogen. De 88 åtgärder som presenterades av Skogsstyrelsen efter en omfattande samverkansprocess skulle kunna ge en 20-procentig ökning av skogstillväxten till år 2050. Nu behöver dessa åtgärder realiseras, och här vill jag särskilt nämna behovet av att minska viltbetesskadorna, säger Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.

Utredningen har också ett stort fokus på CCS-teknik som en viktig teknik för att fånga in och permanent lagra koldioxid bland annat under havsbotten.

– Jag ser bio-CCS som ett komplement, inte en huvudstrategi för att minska utsläppen. CCS är i första hand en intressant teknik för industrier med fossila utsläpp som inte kan byta till förnybar energi och råvara, säger Helena Sjögren.