Underhåll och klimatmålen i fokus i Trafikverkets inriktningsunderlag

Trafikverket redovisar idag uppdraget att ta fram ett inriktningsunderlag.

Huvudsyftet med inriktningsplaneringen är att ge ett underlag för bedömning av ekonomiska ramar, och vägledning för prioritering av, möjliga åtgärder i transportinfrastrukturen för en kommande infrastrukturproposition.

Elektrifiering, biodrivmedel och bränslepriser för att nå klimatmålen

En ökande befolkning och växande ekonomi driver på den framtida efterfrågan på person- och godstransporter. Trafikverkets analyser visar att för att klara transportsektorns klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt, krävs en omfattande elektrifiering, en ökad biodrivmedelsanvändning, i kombination med att vägtrafikökningen dämpas genom högre bränslepriser.

För att nå en fossilfri transportsektor är omfattande elektrifiering nödvändig.

− Det förutsätter i sin tur en omfattande utbyggnad av laddinfrastruktur i närtid för både tung trafik och personbilar, säger Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör.

Eftersom elektrifieringen tar tid krävs också en ökad användning av biodrivmedel. Samtidigt finns det, ur ett bredare hållbarhetsperspektiv, risker med att förlita sig på elektrifiering och biodrivmedel. Trafikverket menar därför i inriktningsunderlaget att det är viktigt att regeringen säkerställer att en strategi för produktion och användning av biodrivmedel tas fram. 

Trafikverket konstaterar att förbättrade alternativ till vägtransporter såsom järnväg, kollektivtrafik, cykel och gång ofta kan skapa stora nyttor. De ger dock begränsade bidrag till att minska transportsektorns klimatutsläpp.

Omfattande höjningar av bränslepriser för att styra trafikutvecklingen får olika påverkan på olika grupper. Till exempel drabbar de låginkomsttagare på landsbygden mer än höginkomsttagare i storstaden.

Det är mest effektivt att först vårda det vi har

Trafikverket lyfter i inriktningsunderlaget de ökande underhållsbehoven. Tidigare har järnvägen stått i fokus. Trafikverkets analyser visar nu att vägarna bryts ner i snabbare takt, och det handlar om både det låg- och högtrafikerade vägnätet.

− Regeringen gav mer medel till underhåll i gällande nationell plan, men vi ser att underhållsbehoven överstiger de ekonomiska ramarna, säger Lena Erixon.

Nedbrytningen av väg- och järnvägsnätet leder till en successiv standardsänkning. På vägarna riskerar sämre bärighet och hastighet att leda till längre res- och transporttider, samtidigt som nedbrytningen på järnvägen ökar risken för störningar och förseningar.

Även om stora infrastrukturinvesteringar kommer att färdigställas det kommande decenniet, innebär de ett relativt litet tillskott jämfört med all den infrastruktur som redan finns.

− Därför anser vi att det är mest effektivt att först vårda den infrastrukturanläggning vi har, säger Lena Erixon.

Vartefter en anläggnings skick försämras blir den dyrare att återställa. Långsiktigt är det därför billigare att förebygga problem än att ta hand om akuta problem när de uppstår.

− Underhåll i god tid är mer samhällsekonomiskt effektivt i längden, säger Lena Erixon.

Finansiering av nya stambanor utanför nationell plan frigör utrymme för en effektivare framdrift och angelägna åtgärder

Det finns stora behov, men det kommer att krävas hårda prioriteringar i fördelningen av ekonomiska ramar. Den angivna ekonomiska ramen för planperioden på 622,5 miljarder räcker inte för att genomföra samtliga objekt i gällande plan samtidigt som funktionaliteten i befintlig infrastruktur upprätthålls. Trafikverket bedömer att det finns vinster med att hantera finansieringen av nya stambanor utanför nationell plan.

− En finansiering av nya stambanor utanför nationell plan frigör resurser så att funktionaliteten i befintlig infrastruktur kan upprätthållas, och att en del av de bundna övriga investeringarna i gällande plan kan genomföras. Samtidigt kan utbyggnaden av nya stambanor ske med en effektivare framdrift, säger Lena Erixon.

I arbetet har Trafikverket haft samverkan med andra aktörer, såsom myndigheter och länsplaneupprättare, för att få in faktaunderlag, inspel och synpunkter. Samtidigt som inriktningsunderlaget redovisas för regeringen går det på remiss till externa aktörer. Remissynpunkterna lämnas till regeringen.